Broken flowers

Då var det dags. Kanske det sista inlägget på denna nu rätt meningslösa blogg. Inget bittert över bloggen, den vissnade som allting annat. Detta är ett jävligt bittert sista inlägg ska ni veta. (Ni är nog inte så många då jag inte skrivigt på länge) Men ändå. Inte bittert för att det är det sista, inte ett dugg! Jag har aldrig varit så hungrig på förändring som nu ska jag säga, aldrig! Mår väldigt dåligt. Av många helt olika anledningar. Dom konkreta är att (för att späda på, för er som inta vet) Så blev jag rånad två gånger förra året under en månads tid på kameror & privata ägodelar. Men förra veckan fick jag uppleva ett personligt angrepp på högsta nivå, i form av inbrott i min egen lägenhet. Vad är stulet? jo min nya kamera & en lånad video kamera. Täcker försäkringen? inte trovärdigt av olika anledningar. "Detta är bara materiella ting, dom kröp inte in under natten och slog dig m.m." så sant så! Då skulle jag mått ännu sämre! men lite fysisk skada i alla denna hjärnblödning skulle kanske reda bot på lite, vad vet jag? direkt efter jag upptäckt detta så faller bihåleinflammationen på & jag ligger sjuk i en vecka. Missar Malmö festivalens glans. Men jag går äntligen ut med först min vän & möts av spöregn efter ett par dagars säng liggande, så att kläderna får hänga på tork. Men glad är jag ändå, pank å glad för jag fick komma ut dricka öl, snacka skit & se "Tegan & Sara". Dagen efter (idag) så ringer min kära syster upp mig & jag tar mig ut ur mitt rått bo med datorproblem som sinkar ner mitt annars stressade arbete nått så oerhört. Jag är inte speciellt trevlig, trött kort å hungrig. Men efter en bit mat & öl så mår man bättre, min far ger mig femhundra kronor & jag tackar & ser fram emot en fortsatt trevlig kväll. Den varar inte länge då jag ska köpa cigg & sen ska låsa min cykel. Då är pengarna borta! fem minuter senare. Jag dör nästan av nikotinbrist (trodde aldrig jag skulle hamna där) & sen den övriga ångesten. Jag VILL flytta! skaffa en MAC, en hagelbössa, kamphund & en rysk fru. FAN!

En ljus framtid?

Som om man av misstag satte sig på en giftig spruta faller ångesten över en! Helt utan förvarning osv. Så sitter man i sin mörka lägenhet med världens sötaste katt, men som man inte kan med då man bara undrar vad man håller på med? Jobbet tar överhand och man känner att man glider av den bana man vill springa ifatt, även om det inte är så. Det krävs kraft att orka med att kämpa för något gott, något att leva för. Det är så mycket lättare att strunta i det och låta det flöda på i nått slags vardags vimmel! Men allt som fattas är nog en morot, lite struktur och en kort paus. Bröllop, dop, barn, studenter och födelsedagar. Något som kommer bli en vardag en tid framöver för mig. Anstränger folk sig för den ljusa framtid som dom själva drömmer om eller låter folk allt glida förbi?

Sjyst byte

Bilden är tagen vid Malmös Fairtrade festival. En trevlig tillställning som kunde varit mycket bättre om jag inte traskat om kring där ”ensam” och om det hela vore lite större festivaligare. Men det gör inte första gångs ”festivalen” sämre. Det är ett gott initiativ och det är en början på något som kan bli stort tror jag. Värmen kommer sakta fram och börjar bli vardag då man är ute och jobbar i den varje dag. Det är ena sida av ens liv just nu, ett vardags jobb. Å andra sidan händer det en hel del utan att ta ut någon glädje i förskott så ser det bra ut. En del saker förändras. Det kommer bli mycket att göra. Här om natten vaknade jag i chock, brandlarmet borrade sig igenom sömn täcket. Förvirrad och onykter flygerman upp för att upptäcka att lägenheten är rökfylld. Man agerar snabbt som på beställning så har man dragit av grytan jag glömt på. Rycker ner det så idiotiskt monterade brandlarmet. Och öppnar alla fönster. För att sedan gå och lägga sig igen i en stank av brända makaroner. Det gick bra denna gången med.

Arbetskraft

En lång och intensiv arbetsvecka slutade i klimax för att den tekniska utrustningen sviker en, gång på gång. Likaså igår då de mest banala saker inte fungerade. Det ger en blandade känslor, både viljan att göra innovation i ämnet & ta fram något enastående som inte bär med sig dessa problem och å andra sidan vill man bara lägga sig ner å dö. Det blev inget av det för min del. Men viljan att förnya sig & hitta något bättre finns där! Och nä jag kommer inte börja äta äpple, aldrig. Det känns inte lika personligt. På jobbet spär man gärna ut den gråa vardagen med att läsa alla gratis tidningar som finns till handa. Och denna vecka gjorde jag ett litet ”experiment”. Jag läste alla tidningars horoskop. Dock bara mitt "eget" (Skorpionen) och även det Österländska där jag är en liten glad råtta. Jag bestämde mig för att helt å hållet "tro" på vad som var skrivet och att liksom leva efter det. Det gick inte så bra då man glömmer bort det efter ett par minuter efter man läst den lilla vägledande texten. Men intressant var det. Sammanfattningsvis gav det hela mig positiva vibbar när jag läste det, det blev lite som en drog som kaffet på morgonen. Men jag skrattar fortfarande åt mammorna som sitter på caféet med sina Caffè latte eller Chai-te och diskuterar olika relationer och en frågar: ja men när är hon/han född? och den andra svarar, Ja haa... Men på så vis. Ja dom brukar va lite så. Helt otroligt.

Made in Malmö

En Lång upplevelserik helg är nu snart över för att falla tillbaka till sitt vardagliga slit. Louisiana bjöd på kultur från annars så låsta portar i Kina "Made in China" och ”icke-självporträtten” på Cindy Sherman var intressanta. Detta fick mig än en gång att förstå att mitt behov av en kamera börjar bli för stort för att dämpa! Detta hoppas jag ska kunna lösas då mitt vardagliga slit ger pengar för mödan. Av en slump trillade vi in på Malmösmuseums invigning av den nya utställningen "Tidernas Stad" & fick lyssna på Tingsek's ljuva toner medans folk trängdes vid Wallmans salonger för att få förnnedras inför den nya idol juryn. När det sedan bjöds på gratis falafel och Dansk pilsner så företog jag än en gång varför jag inte längtar bort från denna lilla stad utan stadgar mig en smula & avslutar helgen med att träffa min blivande vän & sambo "Franz" som ska få flytta in om ett par veckor, minst lika bedårande som Totoro. Men samtidigt längtar sinnet bort...

A-foto

Då var Stormen över, för denna gången. Två musikvideos på 24h gick iland. David dokumenterade detta hektiska dygn. Efter att haft datorkrasch & ominstallationer börjar datorn komma tillbaka till sitt rätta jag och jag har lite tid till bloggen igen. Nu väntar en intensiv period av klippning och ett långväga besök förgyller vardagstankarna.

Hus att växa i

Jag önskar er alla lycka till, det slog mig här om dagen när jag satt tyst och omgiven av diskussioner. Hur trendigt och äckligt det kan bli. Hur perfekt det ska va men hur lite allt det där gör i slutändan. För jag vet. Tro mig jag vet på så många olika plan vad detta handlar om. Men så kom jag på att det handlar ju om i grunden om ett boende, ett hem. Alla vill ju ha ett hem. Ett hem är viktigt, det tycker jag med! och fick jag bara chansen så skulle jag också renoverat och köpt nytt så att det stod härligt till! jag är också människa & materialist. Lycka till!